Artikeln nedan handlar om hur regionerna diskriminerar hyperhidrospatienter genom att inte erbjuda tillräckligt frekvent behandling samtidigt som man erbjuder det till andra diagnoser. Du kan läsa mer om behandling med botulinumtoxin på Hyperhidrosföreningens hemsida.
Texten är skriven av docent och överläkare Carl Swartling, specialistläkare i dermatologi och hyperhidros, som jobbat med hyperhidros i närmare 30 år. Artikeln är därefter faktagranskad av Hans Naver, MD, PhD, neurolog och pionjär vid behandling av hyperhidros med botulinumtoxin
Av Carl Swartling
Vi kan ge botulinumtoxin var 3:e månad, i enskilda fall tätare. Alla diagnoser som regionerna behandlar med botulinumtoxin behandlas var 3:e månad eller när effekten avtagit. Det gäller alla diagnoser utom hyperhidros. Det är diskriminering!
Region Skåne går ännu längre och menar att just patienter med hyperhidros bara ska behandlas 1-2 ggr/år i max 3 år (armhålor) respektive 4 år (händer) (1). Oftast är hyperhidros ett långvarigt handikapp, inte sällan livslångt. Varför ska patienter med hyperhidros enligt regionerna bara ha behandling en kortare tid av sin sjukdom? Det är diskriminering!
Mer frekvent behandling vid andra diagnoser som behandlas med botulinumtoxin
Nedan ses några diagnoser som i motsats till hyperhidros behandlas med botulinumtoxin efter patientens behov (2-6).
- Post-stroke spasticitet erhåller behandling var 3:e månad eller vid behov. (2).
- Spasticitet vid cerebral pares (CP) erhåller behandling var 3:e månad eller vid behov. (3).
- Cervikal dystoni, blefarospasm, hemifacial spasm och andra dystonier erhåller behandling när effekt avtar, oftast var 3:e månad (4).
- Migrän erhåller behandling när effekten avtar, oftast var 3:e månad (5).
- Överaktiv urinblåsa behandlas när effekten går ur (oftast efter 6 månader) (6).
Svettmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala behandlade hyperhidros sedan mitten av 90-talet och 20 år framåt efter behov, oavsett ålder, kön, etnicitet och var 3:e månad om det behövdes. Sedan förändrade Uppsala sina riktlinjer, behandlade bara händer och armhålor 2 ggr/år, medan samma mottagning gav andra diagnoser botulinumtoxin var 3:e månad. Det är diskriminering!
Det finns sammanfattningsvis ingen bakomliggande vetenskap eller beprövad erfarenhet bakom beslutet att glesa ut behandlingsintervallen för patienter med hyperhidros. Det handlar om att spara in pengar på en patientgrupp men inte på de andra som nyttjar botulinumtoxin. Det är diskriminering!
Källhänvisningar
- https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/hud-och-kon/ako/hyperhidros/
- https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/lakemedel/riktlinjer/lakemedelsriktlinjer/spasticitet—botox-typ-a.pdf
- http://neo.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/4/2014/10/nationellariktlinjerslutbroschy2r.pdf
- https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/lakemedel/riktlinjer/lakemedelsriktlinjer/fokal-dystoni-och-hemifacialisspasm—botox.pdf
- https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/lakemedel/riktlinjer/lakemedelsriktlinjer/migran-kronisk-terapiresistent—preparatval-2020-03-03.pdf
- https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/17520/Botoxbehandling.pdf?a=false&guest=true