Hyperhidros och Diskrimineringslagen

Artikeln nedan handlar om hur regionerna diskriminerar individer med hyperhidros enligt diskrimineringslagen. Texten är skriven av docent och överläkare Carl Swartling, specialistläkare i dermatologi och hyperhidros, som jobbat med hyperhidros i närmare 30 år. Artikeln är faktagranskad av Hans Naver, MD, PhD, neurolog och pionjär vid behandling av hyperhidros med botulinumtoxin

Av Carl Swartling

I diskrimineringslagen framgår att det finns sju olika diskrimineringsgrunder och att man kan utöva diskriminering på sex olika sätt (1).

Regionerna:
1. diskriminerar en hel diagnosgrupp – hyperhidros!
2. diskriminerar barn som lider av hyperhidros!

Regionerna ordinerar en ej godkänd behandlingsmetod

Enligt lagen får man inte diskriminera människor med funktionsnedsättning i vidare bemärkelse. Genom indirekt diskriminering försämrar regionerna behandlingsmöjligheterna för en patientgrupp, medan andra jämförbara diagnoser som behandlas med botulinumtoxin får hjälp såsom tidigare, efter behov (2-7). Regionerna ger instruktioner att diskriminera genom att tvinga primärvården att ordinera systembehandling (Ditropan) som inte är en godkänd behandling av hyperhidros. Primärvården kan inte skicka remisser till specialistvården om inte patienter med hyperhidros i första hand har behandlats med Ditropan (2, 8). Vidare kan primärvården bara skicka remisser om patienter svettas från vissa områden på kroppen (händer och armhålor) (2, 8). Primärvården kan inte skicka remisser på barn under 17 år (2, 8).

Vidare diskriminerar regionerna patienter med hyperhidros med bristande tillgänglighet. Köer, tillbakaskickade remisser, utglesade behandlingar mm, leder till diskriminering av patienter med hyperhidros. Region Skåne exemplifierar bristande tillgänglighet genom att bara behandla patienter i 3 år (armhålor) och 4 år (händer) trots att sjukdomens varaktighet är betydligt längre, inte sällan livslång.

Regionerna nekar barn behandling

Regionerna diskriminerar barn som lider av hyperhidros trots att diagnosen ofta debuterar i barndomen. Botulinumtoxin (btx) är godkänt av Läkemedelsverket från 12 års ålder och ges för annan diagnos redan från 2 års ålder. Regionerna rekommenderar tablettbehandling (Ditropan) till barn trots att medicinen påverkar hjärnan, och att behandlingen inte är godkänd vid hyperhidros. Tidigare har Stockholms läns landsting i sina riktlinjer från 2012 inte behandlat några barn, och i de nationella (2017) behandlas inte barn under 17 år. Det är åldersdiskriminering.

Fram till 2012:
– fanns ingen åldersdiskriminering av patienter med hyperhidros.
– fick alla patienter med hyperhidros behandling oavsett varifrån problemen på kroppen yttrade sig.
– var patienter inte tvungna att ta systembehandling av ett lokalt problem.

Regionernas förändrade riktlinjer bygger inte på vetenskap eller beprövad erfarenhet. Regionernas riktlinjer bygger på diskriminering av en patientgrupp för att spara pengar.

Regionerna ordinerar en ej godkänd behandlingsmetod

Regionerna nekar barn behandling

Källhänvisningar