Charlotta, 52 år

Under de första 43 åren av mitt liv var jag helt normal när det gällde värmereglering och svettningar. Lite småfrusen ibland till och med. När jag kom över 40 år så började det förändras smygande och jag blev allt mer varm och svettig. Vid 43 år var det en påtaglig förändring som förändrade mitt sätt att leva och det har stadigt blivit sämre efter det. Det rinner och droppar främst i hårbotten och ansikte men i stort sett hela kroppen är påverkad. Ljumskar och rumpa är ett stort problem också.

När det är vinter svettas jag mindre men jag svettas ändå obehagligt mycket. Vid minus 10 blir jag fortfarande svettig men stannar jag till lite och väntar på bussen så slår det om då svetten kyler av mig extremt. Att stå med blöta kläder i minus 10, för att t.ex. vänta på bussen, ger konsekvenser. De blöta kläderna kyler då ner mig så att kroppen blir så kall att det värker och det sitter kvar i timmar. Väl inne på bussen så börjar svetten rinna igen från min hårbotten och i ansiktet, medan andra sitter med mössa, halsduk och är frusna.

Sommartid blir mitt liv totalt inskränkt då svetten tar över fullständigt. Vid sommarvärme går jag knappt ut och jag undviker socialt liv. När andra sitter och njuter är jag då så svettig att jag blir rent sjuk på grund av vätskeförlust. Jag får konstant dricka vätskeersättning. Bara att laga lite mat en sommardag gör att svetten rinner i enorma mängder. Håret blir blött och till slut rinner det så i ansiktet att det svider i ögonen så jag inte ser. Jag får linda en sjal eller papper runt huvudet. Dammsuga innebär att det rinner så det droppar ner på golvet. Detta vid en temperatur på 22 till 23 grader. Jag ser ut som jag sprungit maraton i tropikernas 40 gradiga värme i uppförsbacke. De jag berättat för om mina problem med HH får även de en chock när det ser hur det rinner om mig. Jag blir varje sommar sjuk av uttorkning, yrsel och är svag och illamående. Det är svårt att sköta detta med vätska då vanligt vatten inte räcker. Jag förlorar så mycket salter att kroppen blir i total obalans. Jag har även fått åka in akut för uttorkning sommartid utan att vara sjuk med kräkningar eller feber utan det har skett genom mina extrema svettningar.

På grund av mina svettningar så får jag byta kläder ofta. Sommartid byter jag underkläder ca 4 ggr per dag och även tröjor och kjolar och leggings. Kläderna blir snabbt förstörda av svetten och allt tvättande. Jag har fått köpa tvättmaskin för att hinna med min extrema konsumtion av underkläder och kläder och det går åt mycket tvättmedel. Duscha får jag göra minst en gång per dag och det går åt stora mängder deodoranter och Absolut torr. Har absolut torr i ansikte och hårbotten men det hjälper bara lite. Sedan har jag deodorant i armhålor, ljumskar, under brösten och svanken. Jag får utslag och svamp på huden av att alltid vara fuktig och blöt så jag har fått köpa medel för det. Dels mot svamp och dels mot den hemska klådan. Det blir dyrt med denna svett!

Vad gäller min livskvalitet så har den sjunkit till botten. Jag har knappt något socialt liv förutom närmaste anhöriga. Jag lever ensam och letar inte efter någon partner för jag orkar inte det med denna pinsamma äckliga svett. Jag söker inte nya vänner och jag går inte på kulturevenemang som förr. Jag går inte längre på kurser eller föreläsningar. Måste jag gå på något som ett läkarbesök eller till biblioteket så för jag gå i så god tid att jag kan stå ute och försöka torka innan jag går in. Det kan ta upp mot 40 minuter så jag förlorar mycket tid på detta.

Bara att gå till Ica och handla mat är en plåga både sommar och vinter. När jag kommer in och plockar varor så känner jag hur det börjar rinna på ryggen och det droppar ner i svanken. Stressad står jag i kassan och känner hur blött håret är och hur det rinner ner droppar i nacken. När det är varmt sommartid och andra njuter är livet som bäst så har jag min värsta tid och sitter inne isolerad och många gånger har jag känt att jag ger upp. Att jag inte orkar leva med detta längre. Jag har tänkt ut hur jag ska gå till väga men det som stoppar mig är att jag inte vill göra mina barn så illa.

Jag har aldrig fått botulinumtoxin för min HH. Diagnos fick jag efter många års besvär och då jag själv lade fakta på bordet på min vårdcentral. Då fanns det bara möjlighet att själv bekosta botulinumtoxin och det har jag ingen möjlighet till. Jag lever ensam med en inkomst på 11.000 kr per månad. Jag har fått testa orala preparat och jag fick börja med Egazil. Det fungerade ganska bra i två år men hade jobbiga biverkningar som muntorrhet och torra ögon och huvudvärk. Efter två år försvann effekten helt och jag testade Ditropan som var helt utan effekt. Testade Felodipin, som är för högt blodtryck fast jag inte har det, det lindrade ganska bra. Tyvärr fick jag så hög puls att läkaren bedömde att det inte var lämpligt att fortsätta.

Jag har testat allt jag kunnat komma på för att lindra mina svettningar. Mediciner från läkare, diverse deodoranter och till och med Absolut torr i ansikte och hårbotten. Testat hälsokostpreparat som Salvia. Gått till gynekolog och utrett allt och hon känner inte igen detta som klimakteriebesvär. Ändå fick jag testa östrogen men det hade absolut ingen effekt. Testade Cerazette hormoner utan effekt.

Känner ren desperation över detta och eftersom min mamma har haft det likadant känner jag inte mycket hopp om bättring. Hon är 83 år och svettas rejält precis som jag. Andra i hennes ålder sitter oftast frusna med yllestrumpor. Hon går fortfarande barbent under kjolen vintertid vid minusgrader. Jag har inget hopp mer än att någon gång kunna få botulinumtoxin som lindring eller om forskningen går framåt så ett preparat som fungerar på generell hyperhidros kommer ut på marknaden, vilket inte verkar ske inom överskådlig tid.

Jag känner desperation och hopplöshet och vill ha tillbaka mitt tidigare normala liv! Ett liv med aktiviteter, vänner, sociala sammankomster och att kunna njuta av allt detta i stället för att skämmas och vilja gå hem. Att leva gömd år efter år.