Annica, 43 år, HR-specialist

Jag har så länge sedan jag kan minnas besvärats av svettningar, mest tydligt blev det i sena tonåren när jag inte alls kunde förstå hur mina kompisar kunde ha samma tröja eller byxor i 2 dagar när jag behövde byta minst 1 gång varje dag. Känslan av att vara konstant svettig och en stor rädsla för att andra skulle märka det eller känna en lukt påverkade mig väldigt mycket. Det gjorde även att jag valde bort att göra saker när jag inte visste om jag kunde tvätta mig eller byta kläder så ofta som jag behövde.

När jag sedan blivit äldre är detta något som fortfarande påverkar mig enormt mycket och det är jobbigt att berätta om det, för andra kan inte alls förstå. Jag vet ett tillfälle när jag försökte berätta på mitt nuvarande jobb, det var en solig dag och alla ville sitta ute på lunchen, när jag sa att jag inte kunde följa med så blev jag ifrågasatt. Jag försökte då berätta att jag svettas ännu mer än vanligt i solen, då tyckte alla att jag var larvig för de tyckte att de svettades också. Att jag varje dag behöver byta mina trosor minst 3 gånger då de annars är genomblöta av svett och luktar väldigt otrevligt eller att jag går med pappersservetter i både trosor och behå var inget jag valde att berätta men det visar på att det finns otrolig lite förståelse för denna typ av sjukdom och att andra har svårt att förstå att man överhuvudtaget kan svettas så mycket.

Mina stora problemområden är ljumskar, bröst och armhålor. Jag svettas alltså så mycket att jag måste byta mina trosor flera gånger om dagen trots att jag varje dag även lägger papper som ska suga upp svetten i mina trosor, jag behöver ha en vadderad behå som tar upp svetten på mitt bröst och denna behöver tvättas varje dag och här använder jag också papper för att inte all svett ska hamna i behån. Sedan har vi mina armhålor, jag har under många perioder i min karriär behövt ha en kavaj på mig, även här stoppar jag papper och mina kavajer kan jag bara använda i en dag innan de måste tvättas. Jag byter ofta tröjor mitt på dagen så jag behöver köpa flera av samma typ av blus för att andra inte ska märka detta och jag behöver också se till så att det finns en toalett där jag kan blaska av mig, ta deo och byta mina kläder. Att gå runt med pappersservetter på 3 olika ställen på kroppen är inte trevligt och ibland tror jag att andra hör att det prasslar men jag är också rädd att servetterna faktiskt ska ramla ut, det har också hänt men än så länge har jag klarat mig från att behöva förklara detta.

Det som är konstigt för mig är att jag är en väldigt frusen person, vill gärna ha mycket kläder och tycker det är kallt men svettas det gör jag oavsett detta, frusenheten blir värre när jag dessutom har blöta underkläder på mig så klart.

Jag har provat alla möjliga olika deos och Absolut torr använder jag fortfarande ibland men det gör så otroligt ont och det blir sår på min kropp som tar tid att läka och effekten är kortvarig och tar inte bort så mycket utav svettningarna. Som ni kanske förstår är detta inte en helt enkelt eller billig situation jag har, det är också tidskrävande och det påverkar så otroligt mycket av mitt liv.

Jag har turen att ha hittat en man som älskar mig som jag är men all form av spontanitet när det gäller samliv existerar inte. Att kunna slappna av i en intim situation går inte heller och jag vill inte berätta mer än att det är extremt jobbigt och påverkar vårt förhållande på ett sätt som jag inte tror man kan förstå om man inte upplever dessa svettningar.

Jag vet att denna sjukdom gått i arv i min släkt och är väldigt ledsen över att jag kan ha fört detta vidare till mina barn, jag hoppas så att de ska slippa uppleva detta.

Jag har tagit upp detta med min vårdcentral för många år sedan och blev där bemött med ett skratt och svaret att alla svettas, det är normalt. Sedan dess har jag inte vågat ta upp det med vårdcentralen igen. Jag upplever att det är stor kunskapsbrist hos läkarna och att man inte ser detta som en sjukdom, vilket är precis vad det är.

Jag har däremot mött en väldigt fin förståelse på Svettkliniken, där har man verkligen förstått mig och tidigare även kunnat behandla mig. Vilken upplevelse att slippa vara svettig och byta underkläder flera gånger per dag, att inte vara rädd för att lukta illa och att slippa ha pappersservetter i trosorna! Helt plötsligt kunde jag förstå vad det innebär att kunna leva sitt liv som man vill utan massa begränsningar och vad jag har behövt stå ut med i alla dessa år. Det gör mig ledsen att inte kunna få ha det så hela tiden.

Tyvärr är effekten ganska kortvarig på mig och behandlingarna skulle behöva göras ca var 4 månad för att få en dräglig tillvaro. Nu när den möjligheten inte längre finns påverkar det så klart mig väldigt negativt när jag vet att det finns hjälp att få men nekas den hjälpen.

Jag hoppas att detta ska ändras framåt!