När jag kom in i puberteten så började jag precis som alla andra tonåringar att svettas. Till skillnad från mina vänner så svettades jag dock hela tiden, oavsett temperatur, humör eller fysisk aktivitet. Jag svettades dessutom väldigt mycket vilket gjorde att jag ofta fick stora svettfläckar på kläderna som sedan gjorde att jag både skämdes och frös av kylan som det innebär att gå runt blöt mitt i vintern.
Efter ett par år började jag och mina föräldrar inse att detta inte är normalt och tog hjälp av vården. Jag hade då slutat använda alla kläder som kunde få fläckarna att synas, lät bli att skaka hand med folk och skämdes för att ta av mig skorna hos mina kompisar då jag lämnade svettfläckar på golvet. Jag mådde riktigt dåligt över det mitt problem men återkommande förkylningar och eksem på grund av värmen blev också stora problem.
Vården skickade mig till Svettklinikken som då fanns i Köpenhamn och där jag fick behandlingar för hela kroppen regelbundet i flera år innan de tvingades stänga. Jag är så otroligt besviken över att inte längre få den hjälp jag faktiskt behöver då min livskvalitet verkligen försämras. Till och med så mycket att jag nu väljer att betala hiskeliga summor för att få hjälp privat.