Katarina

Jag har svettats så länge jag kan minnas. Sedan jag var liten och de andra barnen förstod att det var något konstigt med mig. Det finns inte en dag jag inte svettats, utan hjälp av olika sorters behandlingar.

Mina problemområden är: händer, fötter och underliv. Jag förstod tidigt att detta inte var normalt. Min hyperhidros är ärftlig och både pappa samt lillasyster (11 år) lider av det. Jag försöker berätta för min syster att det inte är något att skämmas över, men det är svårt, i och med att jag själv skäms över det emellanåt.

Det är väldigt svårt att inte kunna skaka hand med en ny person, att inte kunna gå barfota eller ha höga skor. Jag måste även byta trosor och byxor flera gånger om dagen pga att svetten syns igenom och börjar lukta. Jag skäms. Hur övertalar jag då min syster att inte skämmas? Jag behandlades för mina händer och fötter på Svettkliniken i Danmark under 7 års tid med injektioner av botulinumtoxin. Jag var aldrig tillräckligt modig för att behandla underlivet. Det kändes lite för utlämnande, fastän jag hade behövt det.

När jag fick reda på att Försäkringskassan inte längre betalade ut pengar för mina behandlingar längre fick jag bokstavligt talat panik. Hur skulle jag kunna gå från att kunna leva ett någorlunda svettfritt liv, till att svettas på heltid igen? Jag sökte mig därför vidare. Jag fick reda på att Region Skåne bekostar händer men inte fötter. Mina händer behandlar jag därför nu på Diagnostiskt Centrum hud i Malmö. Mina fötter testade jag en gång, genom att bekosta själv (4500kr) utan effektivt resultat. I Danmark hjälpte alltid behandlingen av fötterna. Jag bestämde mig därför för att sluta behandla fötterna genom att betala för Botox själv.

Nu har jag köpt en Jontofores (5000kr) som jag behandlar fötterna med hemma. Än så länge är resultatet positivt. Jag hoppas att det kommer fortsätta i rätt riktning då jag blivit för bekväm med ett hyfsat svettfritt liv, för att kunna gå tillbaka till att svettas igen. Jag hoppas att denna diagnos tas på allvar och att personer som jag och andra som har det ännu värre, får den hjälp vi behöver. Vi vill bli sedda och förstådda. Okunskapen samt ovissheten kring detta är alldeles för liten.