Har alltid varit varm av mig. Minns att mamma försökte få mig att använda mössa som barn men det vägrade jag. Frös aldrig så det behövdes inte. Behöver inte varmaste dunjackan på vintern, går alltid i shorts före alla andra på sommaren och långt in på hösten.
Tycker det är intressant att läsa alla historier här om att många skäms och tycker det är jobbigt att alla ser att de är svettiga. Själv tycker jag mest att det är jobbigt att vara svettig och blöt jämt. Man fixar en fin outfit, sminkar sig och fixar håret och efter fem minuter (eller tidigare…) så är allt förstört.
Enda situationen där jag tycker det är jobbigt med andras blickar är om jag t ex suttit på en mörk plaststol och lämnar en blöt rand när jag ställer mig upp. Vi som svettas mycket älskar beiga tygstolar.
Har aldrig sökt vård för svettningarna, är inte riktigt på den nivån. Det påverkar mig men det hindrar mig inte. Man lär sig att arbeta runt det. Kanske galet men så är det.
Blir så ledsen att en del personer har folk i sin närhet som måste påpeka svetten. Som om man inte visste! Det uppstår ibland situationer när det blir krig om termostaten, t ex om man ska dela rum med en frusen person. Eller när alla på mötet fryser och vill stänga fönstret och höja värmen och själv vill man inget hellre än att öppna ALLA fönster. Alla fina stickade tröjor som man aldrig kan ha på sig. Tunna kläder i viskos tycker jag är bäst. Inte bomull och absolut inte syntet.