Nicole, 27 år

När jag var 12 år så märkte jag att jag svettades mer än vad folk i min omgivning gjorde. När jag spelade fotboll så rann alltid svetten konstant från hela kroppen, men tyckte inte att det gjorde så mycket eftersom jag tränade. Men när svetten rann på ryggen utan att jag ansträngt mig eller när jag inte kunde ta i ett papper utan att det blev blött så märkte jag att jag svettades mer än andra. Det var också kommentarer från folk i omgivning som tex: usch vilka kladdiga händer du har eller oj, varför är spelkontrollen så blöt? som fick mig att inse att alla inte svettas så mycket som mig och att det inte är normalt att händerna konstant är blöta av svett.

Jag svettas, i vardagen, mest från händer, fötter, armhålan, under brösten, ljumskar och rygg men även i ansiktet och hårbotten, om jag t.ex har cyklat, promenerat eller om det är soligt. Sedan om jag tränar så svettas jag kopiösa mängder på alla områden!

Några av dom problem som jag får av svettningarna är: Skavsår under mina bröst för att jag svettas så mycket, skavsår mellan mina ben på somrarna när man har kjol/klänning/shorts. Byxor slits ut väldigt fort för att jag svettas om ljumskar/rumpan och de blir noppriga/tunnas ut mellan bena. Blir även väldigt äcklig lukt samt lämnar svettmärken på stolar och så vidare. Tröjor slits också ut fort då de blir noppriga under armarna av svetten. Skor slits ut fort och blir extremt illaluktande. Problem med användning av touchskärmar eftersom touchen inte fungerar när jag har blöta händer. Kan inte ta i papper utan att dom blir blöta samt svårt att skriva för hand eftersom jag lägger ner min blöta hand mot pappret när jag skriver. Eftersom jag studerar så vill jag kunna skriva för hand utan problem.

Drar mig från att träffa nytt folk och försöker undvika alla sammanhang där jag kanske kommer behöva ta något i handen, spela kort och med mera. Lägre självförtroende har blivit ett problem. Val av kläder gör att jag har alltid på mig helsvart eftersom jag vet att det är lättare att dölja svetten då.

I övrigt så har den här sjukdomen begränsat mig väldigt mycket och gett mig extremt mycket ångest. Jag har t.ex väntat med att börja plugga för att jag varit så orolig över att träffa så mycket nytt folk och kanske ta i hand för att hälsa. Att behöva skriva för hand med rinnande svett, och jag har ingen lösning på hur jag kan dölja det, är ett problem samt att skriva på dator eftersom tangenterna blir blöta av svett.

Nu har jag dock precis börjat plugga och covid-19 har varit jättebra för att dölja dessa problem! Dels så vill ingen ta i hand längre, vi har även mycket undervisning online så då gör det inget ifall mina tangenter blir blöta eftersom ingen ser det då jag sitter hemma.

Jag har även tackat nej till att bli arbetsledare på jobbet eftersom jag visste att jag skulle behöva ha på mig vit skjorta och då är det omöjligt att dölja svetten. Valt att inte byta avdelning på jobbet eftersom jag då skulle behöva möta kunder varje dag och ta i hand för att hälsa på dem.

Det är bara några exempel på situationer som jag blivit begränsad på grund av min sjukdom men jag skulle säga att jag blir begränsad nästan varje dag av detta. För innan varje val jag gör så tänker jag igenom ifall min sjukdom på något sätt skulle visas i just den situationen eller hur jag skulle kunna dölja den. Jag känner också att min personlighet formats utifrån sjukdomen och att det finns massa saker jag hade velat göra/ tackat ja till egentligen men på grund av mina svettningar har jag inte gjort det.

Jag har verkligen provat det mesta men tycker inte att jag hittat en lösning. Tabletter mot svettningar ger mig enorma biverkningar trötthet, muntorrhet=svårt att prata, huvudvärk, förvirrad, glömmer lätt bort saker osv. Provat absolut torr och dylikt utan effekt. Har även köpt en jontofores maskin men tycker inte att den ger så bra effekt. Att betala för botulinumtoxin själv blir alldeles för dyrt för en student med låg inkomst. Jag väntar på att få min fjärde behandling i Örebro genom landstinget men kötiden är så lång och effekten av botulinumtoxin har inte hållit så länge för mig.

Jag har inte berättat detta för många i min omgivning men berättade till min mamma och syster ganska direkt när jag märkte att jag svettades extra mycket och hade googlat vad det kan vara. För ungefär 2 år sedan så berättade jag för min pappa då han skulle följa med mig när jag gjorde botulinumtoxinbehandling. Har inte berättat till någon av mina kompisar.

Min lillebror är 4 år och jag märker redan på honom att han svettas mycket och jag oroar mig väldigt mycket för jag vill inte att han ska behöva leva sitt liv på samma sätt som mig. Det har även fått mig att tänka på att jag kanske inte vill ha biologiska barn ifall sjukdomen skulle ärvas vidare. För jag vet hur jobbigt det är och vill inte se mina barn behöva lida igenom det här som jag gjort.

Det känns även som att det blir värre för varje år och om det kommer fortsätta att bli värre så vet jag inte hur jag ens ska kunna leva ett normalt liv. Jag har på senaste tiden mått väldigt dåligt av detta och haft mycket ångest. Så sjukdomen hyperhidros påverkar på så många fler sätt än vad man kan tro. Och att vi som lider av det här knappt får någon hjälp av landstinget är helt sjukt!